Vad innebär ett sekretessavtal?
Ett sekretessavtal är ett avtal mellan två eller flera parter där man kommer överens om att viss information ska hållas hemlig. Avtalet definierar vilken information som är konfidentiell och vilka konsekvenser det får om informationen sprids.
NDA är den engelska förkortningen för Non-Disclosure Agreement och används ofta synonymt med sekretessavtal. I Sverige är båda begreppen vanliga, men i juridiska sammanhang används oftast termen sekretessavtal.
Sekretessavtal kan vara ensidiga, där bara en part delar konfidentiell information, eller ömsesidiga, där båda parter utbyter känslig information. Ett ömsesidigt sekretessavtal är vanligast vid affärssamarbeten och förhandlingar.
När behöver du ett sekretessavtal?
Sekretessavtal behövs i många olika situationer. De vanligaste tillfällena är vid anställning av ny personal, vid affärsförhandlingar med potentiella partners, vid outsourcing av tjänster och vid samarbeten där känslig information delas.
Om du driver ett företag och delar affärshemligheter som kundlistor, prissättning, affärsstrategier eller tekniska lösningar med anställda eller samarbetspartners bör du ha ett sekretessavtal på plats. Det gäller även om du anlitar konsulter eller frilansare som får tillgång till företagets interna information.
Inom teknikbranschen är sekretessavtal särskilt vanliga vid diskussioner om nya produkter, patenterbara uppfinningar eller mjukvarulösningar. Men behovet finns i alla branscher där konkurrenskänslig information hanteras.
Vad ska ett sekretessavtal innehålla?
Ett välskrivet sekretessavtal bör innehålla flera viktiga delar. Först och främst ska det tydligt definiera vilken information som räknas som konfidentiell. Ju mer specifikt, desto bättre – det minskar risken för tolkningstvister.
Avtalet ska också ange hur länge sekretessen gäller. Vanligtvis gäller ett sekretessavtal i två till fem år, men det kan variera beroende på vilken typ av information det handlar om. Företagshemligheter kan ibland skyddas på obestämd tid.
Vidare bör avtalet innehålla bestämmelser om vad som händer vid avtalsbrott. Det kan inkludera skadestånd, viten eller andra påföljder. Avtalet bör även reglera undantag, till exempel information som redan är allmänt känd eller som mottagaren redan kände till.
Sekretessavtal och svensk lag
I Sverige regleras skyddet av företagshemligheter främst genom lagen om företagshemligheter (2018:558). Denna lag ger ett visst grundskydd, men ett sekretessavtal förstärker skyddet avsevärt och gör det tydligare vad som gäller.
Ett sekretessavtal är juridiskt bindande i Sverige så länge det uppfyller grundläggande avtalsrättsliga krav. Det innebär att parterna måste vara överens om avtalets innehåll och att det inte får innehålla oskäliga villkor enligt avtalslagen.
Det är värt att notera att ett sekretessavtal inte kan hindra en anställd från att rapportera lagbrott eller missförhållanden till myndigheter. Så kallat visselblåsarskydd går alltid före ett sekretessavtal.